TP6OR2 – Adhesiv teknik – Sargon Barkarmo – 19 sep

Kurslitteratur
- Fundamentals of operative dentistry – 2nd ed – kap 8, 16, 18
- Fixed prosthodontics – 2nd ed – kap 6.2, 6.3, 6.8
- A practical clinical guide to resin cements (e-bok)

Vad är adhesiv fastsättning?
  • Limmar fast konstruktioner på tänder
  • Preputformning inte lika viktig
  • Cementet är viktigt
  • Adhesionen sker mellan tandsubstans och keram mha ett adhesivt cement --> ger en stark enhet
  • Används vid onlay/inlay, skalfasader, komposit, etsbroar
  • Kombination mikromekanisk retention till tandytan+ kemisk retention (silanisering) till konstruktion

Fördelar med adhesiv teknik
  • Tandsubstansbevarande – viktigast, avverkar inte lika mkt som traditionell
  • Förankrar på ett nytt sätt – etsning ger mikroskopiska underskär (mikromekaniskt)
  • Minskar mikroläckage på tanden – ger en tät bindning --> bakterier kmr inte in jmf med traditionellt
  • Minskar postoperativa besvär – avverkar mindre --> exponerar inte pulpan
  • Minskar missfärgningar – tätare anslutning
  • Bra estetik
  • Porslin svagt men snyggt (kan göras i många lager --> tandlikt), oxidkeram starkt men fult
  • Porslin och glaskeramer vid adhesiv teknik

Hur utför man adhesiv teknik?
  • Liknande som vid kompfylln - ets+bond
  • Ska vara torrt -->kofferdam! Påverkar prognos, eliminerar aspirationsrisk, isolerar området


A. Behandling av tand --> mikromekanisk retention till tandytan
  1. Etsar
  2. Primer
  3. Adhesiv
  • Bindning till emalj är tillförlitlig (mkt oorganiskt) – dentin är inte tillförlitlig (mkt organiskt)
  • Ha ”ring of confidence” (se bild) = emalj runt hela preparationen--> bättre prognos

  1. Etsar
  • Fosforsyra -->löser apatitkristaller [-->] ytförstoring genom porositeter och ren yta
  • Smearlayer avlägsnas [-->] kollagenfiber kollapsar [-->] återfukta kollagen så det ej är kollapsat

  • 2. Primer
  • Viktigast för bindning mellan dentin och kompositcement
  • Hydrofil yta (tand) som vi får hydrofob så det kan binda till det cementet

  • 3. Adhesiv
  • Hydrofobt adhesiv på dentin [-->] kapslar in kollagenfibrer [-->] ger hybridlagret[-->] redo för kompositcement



B. Behandling av keram [-->] kemisk bindning till kompositcement
  1. Etsning på lab (porslin/glaskeram) [-->] ökar ytan och skapar porositeter
  2. Silanisering – ger kemisk bindning mellan keram och kompositcement (polymer i bilden),
  • Bild
    Bild
    Komplement till etsning, görs av oss på klinik innan vi ska sätta fast konstruktionen

C. Cement
  • Använd kompositcement (inte kompomer lr glasjonomer)

För att få adhesiv bindning måste man ha
  1. Tandsubstans (helst emalj)
  2. Kompositcement
  3. Etsbar keram (porslin, glaskeram)

Vilka indikationer och kontraindikationer finns för adhesiv teknik?
Indikationer
  • Estetik – ändra på tandformen, bredd och längd, missfärgningar (vid tetracyklin, fluoros)
  • Vitala tänder med stor substansförlust – karies, fraktur vid trauma, erosion
  • Enskild tandförlust i fronten

Kontraindikationer
  • Kan inte lägga kofferdam
  • Kraftigt missfärgade tänder [-->] kan lysa igenom tunna skalfasader, mk kan vara bättre då
  • Metallpelare – får ingen adhesiv bindning + kan lysa igenom
  • Har ingen etsbar tandsubstans
  • Inget avstöd i bettet – gör i fronten [-->] krävs stödtänder bakåt annars mkt belastning på fronten

  • Större tandluckor
  • Kraftig belastning vid djupt bett [-->] skjuvkrafter
  • Orealistiska estetiska förväntningar från pat

Behandlingsgång för skalfasader (behöver inte kunna detta)
  1. Indikation: för att ändra färg, form, position, kontur
  2. Dokumentera: ansiktsform, kön, ålder, low/high smile line, ta kort
  3. Informera pat: behandlingsalternativ, behandlingsgång, hur den ska underhålla konstruktionen, prognos
  4. Förbehandling – kausalbehandling, fixa erosion, ortodonti, betthöjning
  5. Färgtagning – i dagsljus eller belysning med dagsljus
  6. Mock-up – vaxar upp allt på en modell/gör med komposit på pat för att se hur det kmr se ut
  7. Preparation – finns inga grundregler, minimalinvasiv, inte lika viktig som vid traditionell cementering
  • Ju tunnare cervikalt, ju bättre estetik blir det pga ljus släpps igenom
  1. Färgtagning
  2. Avtryck – silikon eller digitalt, behöver inte alltid ta RP om man har stabil ocklusion
  3. Provisorum – lite svårt eftersom vi preppar så minimalinvasivt, kan använda en tunn skena i luxatemp
  4. Materialval – avverkat lite i front [-->] fältspat, avverkat mer [-->] vill ha starkare material [-->] glaskeram
  5. Inprovning av skalfasaden
  6. Cementering – bedöva och sätt kofferdam, inga hårda kontakter, välj färg på cement, rengör-silanisera-etsa
  7. Avlägsna överskott – gör det i apikal riktning (från porslin till prepgräns)
  8. Inslipning av ocklusion/artikulation – var försiktig med slipning på keramer pga risk för sprickbildning